Vi tog våra kappsäckar och steg på planet med riktning Rhodos. Alla var glada och förväntansfulla.








Väl framme i Rhodos checkade vi in på vårt hotell, Kipriotis, packade upp och åt middag på en restaurang vid stranden. Efter det gick vi till sängs för att vara pigga på morgonen.

Nu kommer dagen jag väntat på sen vi bokade resan i vintras. I dag 16.20 bänkar jag och mina bästa vänner oss i planet med slutdestination Rhodos, Grekland. Kommer hem den 16e, förhoppningsvis tillsammans med en rejäl solbränna och många fina minnen.

Min och Olivers ettårsdag till ära. (Snart i alla fall, men vi är i Rhodos den femtonde så jag passade på att spela in den här låten i går.)

Har haft en fruktansvärd dag.

Har haft ångest i flera dagar inför pricktestet. Jag har hemska minnen från min barndom då jag gjorde årliga pricktest och blodprov och annat. Har alltid hatat sprutor och jag börjar nästan alltid gråta när jag blir tvungen att få en nål i mig.

I dag hade jag inte ångest. Jag var ovanligt lugn. Lite smånervös kanske men mest nyfiken på hur mina allergier har utvecklats eftersom det var flera år sen mitt förra pricktest. Satt i väntrummet och såg många andra med atopiska eksem och jag kände mig konstigt hemma på hudpolikliniken. Gick in i rummet betecknat "allergitest" och tänkte faktiskt inte alls på att jag snart skulle ha en massa nålar i mina armar. Tills jag såg dem. Tills jag blev informerad om hur många saker de faktiskt skulle testa - 38 olika saker. 38 nålar i mig. Blev nervös men lugnade ner mig efter att sjuksköterskan gjort två testpickningar. Det tog inte så sjukt som jag mindes.

Satt och pratade med sjukskötaren och praktikanten om min sjukdomshistoria och om studenten. Plötsligt frågar praktikanten "Mår du bra?" "Ja, nog gör jag det." Trodde jag. Jag sneglade ner på mina armar som nu var röda av alla pick, hittills hade jag stirrat upp i taket för att slippa se hur nålarna närmade sig min hud. Det var ungefär nu, efter 20 pick som jag märkte det. Mina armar hade börjat skaka och min hud var vit. Plötsligt kände jag en våg av illamående komma över mig. Blev konstigt svag i hela kroppen och när jag såg upp mot sjukskötaren var hon suddig och mörk. Allt blev mörkare och sen ljusare och jag märkte att jag inte hörde vad de sade åt mig. Munnarna rörde sig men allt jag kunde höra var ett öronbedövande pipande ljud.

Jag vaknade i en sjukhussäng bara 15 minuter senare. Jag hade fått en mild anafylaktisk reaktion (allergichock) på grund av att jag reagerat på mer än hälften av de provade ämnena. Mitt blodtryck hade fallit så hastigt och jag hade förlorat medvetandet för en stund på grund av chocken. Så jag fick ligga där så länge de fortsatte testet. lite mindre än 20 pick till. Nu, efter att ha druckit massvis med vatten och ätit choklad från cafeterian, mådde jag dock mycket bättre och jag fortsatte se upp i taket medan jag fick 18 pick till. Armarna brände och kliade och efter en stund avläste de resultatet. Jag reagerade på 25 av 38. Vissa mer, andra mindre. Vissa saker har blivit bättre, andra har förvärrats.

Hemskt var det i alla fall och jag hoppas jag slipper göra det igen. Att svimma måste vara något av det hemskaste som finns.

Klicka F5 och få en dos sommarbilder.

Storstädade rummet i dag. Garderoben, klädställningen, alla smycken och anslagstavlan. Allt är nu skinande rent.

Det var så varmt och skönt ute i dag. Åt lunch på balkongen efter att ha städat hela rummet från golv till tak. Efter det cyklade jag iväg till centrum och utförde ärenden. Skönt att kunna använda de vita Conversen utan att frysa om fötterna. Och jeansjackan! Våren är här och jag njuter av min ledighet.

Jag tycker om att ta bilder av min pojkvän. Han tycker inte om det och ser helst oseriös ut på alla bilder men vid några få tillfällen kan jag fånga ett leende eller två på bild. Och nacken nu som då; den finaste nacken i världen. Några födelsemärken. Några hårstrån. Sen kramar jag honom och blåser honom i örat så att han skrattar. Vad jag tycker om att se på bilder av dig.

Nu kan jag äntligen hålla en ton igen. Har saknat att sjunga så mycket men nu börjar det bli lite bättre. Har dock otroligt sjuka lungor efter att ha sjungit en låt så det blev inga omtagningar fast jag spelade lite fel.

I dag kom jag fram till att jag använt bruna, grå, svarta och allmänt daskiga kläder för länge. Det är faktiskt april nu och det betyder vårfärger i garderoben! Den här tiden förra året hade jag nästan sommarkläder på mig och jag spenderade även några dagar i Rom med min gymnasieklass. Det var så underbart som det bara kan bli och jag saknar vår resa varje dag. Nu är det kallt och grått och fult här hemma och jag längtar mer än någonsin efter riktig vår och sommar. Som tur är närmar sig Rhodos-resan med stora steg.

På arbetsintervjun i dag ryckte jag upp mig och klädde mig i blommig kjol med läderjacka. Om vädret inte tänker bli mer färggrant kan jag lika gärna försöka förgylla vardagen med lite färg här och var.